måndag 27 maj 2013

T.R.A.M. - Lingua Franca (2012)


När The Mars Volta befann sig i stadiet som jag personligen uppskattade mest (perioden runt andra och tredje skivan), var de som mest sju personer i gruppen vid liveframträdande. Bland dessa fanns bland annat musikern Adrian Terrazas ansvarig för blås och percussion. Nu har han tillsammans med tre andra duktiga musiker skapat projektet T.R.A.M.
    2012 släppte de EP:n Lingua Franca; en härlig blandning av jazz och metall (och en touch av folkmusik). Blandningen av musikaliska bakgrunder bland medlemmarna (Mars Volta, Animals as Leaders, Suicidal Tendencies) är tydligt framhävd i deras sound och det är också styrkan i denna musikkonstellation. Att blanda musikaliska stilar är inget nytt i sig men för egen del känns det gruppen gör ganska fräscht. Det här är ett  exempel på hur bra det kan bli när man blandar stilar i ett sammanhang där alla involverade är mycket skickliga på det de gör. Skivans sex spår är alla uppfinningsrika och en upplevelse i sig. Personligen föll jag direkt för det här då alla ingredienser är något jag gillar och då kombinationer är något jag alltid välkomnar.
    Jag rekommenderar denna skiva varmt till alla som inte har något emot lite mer krävande takter och konstigheter och främst har en grund i antingen jazz eller metall. Givetvis levererar jag nedan lite länkar så ge skivan ett försök (det här kan vara en av de skivor du aldrig släpper)!



torsdag 16 maj 2013

Ljudkonst på Musik- och teaterbiblioteket

Idag besökta jag Musik- och teaterbiblioteket för att lämna lite böcker och passade samtidigt på att lyssna på ett ljudexperiment som precis kommit till i samband med platsen. Verket kallas för en dramatiserad vandring och de beskriver det som följande:

Via tydliga instruktioner i hörlurarna guidas besökarna runt i lokalen samtidigt som han eller hon får ta del av en suggestiv berättelse om dolda aktiviteter som pågår i biblioteket nattetid. Historien binds ihop av befintliga element i rummet och inkluderar även ljudinspelningar från Musikverkets arkiv – upplevelsen blir en slags filmisk situation i en verklig miljö.

Upplevelsen är mycket trevlig och de har verkligen lyckats med att försätta lyssnaren i något mellan verklighet och fantasi. Det är ett bra exempel på hur ljud och ljudupplevelser inte alltid är så lätta att sätta fingret på. Produktionen var väl genomförd och de har vid flera tillfällen verkligen fått ljudet att röra sig runt lyssnaren på ett sätt som smälter samman med rummet som man upplever genom ögonen. Då lokalen fortfarande är lite oklar för mig var det var lite svårt att hänga med i krokarna (det gick ganska fort). Det var dock lika trevligt sittandes på en stol med mina favoritlurar på en stol.

Bonnierhuset där biblioteket befinner sig

Vissa delar av det upplästa innehållet var mycket rörande. Berättelser om både människor och det som kan välja att tolkas som döda ting. Jag fann mitt egna ansiktsuttryck pendlandes mellan ett avkopplat leende och ett tungt allvar. Förslaget om hur en inspelning av en sedan länge död person inte längre kan vara dennes röst, hur det vaga minnet av rösten kanske inte längre matchar det som denna inspelning föreslår är det som är riktigt, var mycket rörande. Det förde för egen del tankarna direkt till min morfar. Jag har en egen röst för honom i mitt huvud och jag funderade på om jag egentligen någonsin vill låta ett gammalt VHS-band förklara för mig att den inte stämmer.
    Hur som helst rekommenderar jag detta till alla er som bor i Stockholm och har lite tid över. Det hela var ungefär 14 minuter långt. Jag testade även mannens röst för att prova hur det kändes. Det ska tydligen finnas hela sex individer som har läst in så det är bara att välja och vraka. Egna lurar rekommenderas!