måndag 15 juni 2015

Daniel Christensen - ljudtekniker.

Då var dagen kommen. Efter två år är jag nu en färdigutbildad ljudtekniker. Tiden på Studio Blue har varit otroligt givande på många olika sätt, inte minst på grund av alla fina vänner jag har fått. Det här kommer bli ett aningen fattigt inlägg men det får duga. Det går inte riktigt att summera allt. En hel del av det jag lär mig har smugit sig in i bloggen på senare tid iallafall. Så är det med den saken.

Kris K och Razmatazz, två av de fina vännerna.

Förutom den teoretiska och praktiska kunskapen inom ljud och musik har glädjen i musiklyssnandet vuxit enormt. Mina studier inom musikvetenskap gav mig broar till genrer som tidigare hade känts otillgängliga för mig. Sedan, genom ljudtekniken, har jag funnit ännu fler broar då jag har en helt ny aspekt av vad jag hör när jag lyssnar på musik. Mängder av nya mentala redskap finns nu för att lyssna, tolka och uppskatta musik på många olika sätt.

Lita inte på trummisar - håll för öronen ;)

Min värld är annorlunda på ett sätt som är svårt att förklara. Jag hör så mycket mer detaljer numera och min förmåga att tolka det jag hör är mycket större. Är det numera svårt att lyssna på musik som låter ljudtekniskt dålig? Jo, men sällan är det så dåligt att man måste stänga av även om det händer. Det är hur som helst klart att de musikaliska kvalitéerna i en inspelning alltid kommer främst. Med lite tur vänder vindarna igen så att kvalitet kan få hamna på kartan igen. Gudarna vet att ljudteknikerna skulle vara lyckliga med kvalitet i fokus.

Tre mästare i arbete.

Kort sagt är mitt liv kraftigt berikat. Oavsett om det handlar om att snurra en skiva i spelaren hemma, lyssna på fåglar i skogen eller höra ett träd falla så fascinerar det mig. Att världen var komplex och fantastisk var inte något nytt, men nu kan jag också få ta del av den på ett närmare och mer engagerat sätt än tidigare. Ett ljud är aldrig "bara" ett ljud längre.

Ord och inga visor.
  
A-studion, redan saknad.

Förutom peppen inför framtiden ser jag fram emot alla fantastiska projekt jag kommer att syssla med på olika sätt och hur jag nu har verktygen att få det att låta bra. Med facit i hand på det tekniska är det bara fantasin och resurserna som sätter gränserna för resultatet. En sak är säker, livet utan A-studion kommer vara lite sämre.

Så mina kära läsare. Om ni vill samarbeta på något sätt eller har projekt på gång där jag kan bidra. Hör helt enkelt av er. Framtiden är vår!

Inga kommentarer: