tisdag 28 januari 2014

Bosnian Rainbows - Bosnian Rainbows (2013)

Om du gillar: Tidig punk, kaxig pop, The Mars Volta, Le Butcherettes.

Bosnian Rainbows är en ny grupp bestående av Omar Rodriguez-Lopez (The Mars Volta, At the Drive In m.fl.), Deantoni Parks (The Mars Volta m.fl.), Teri Gender Bender (Le Butcherettes) och Nicci Kasper. Att jag fann denna skiva är ingen slump. Rodriguez-Lopes  har jag följt länge både genom Mars Voltas historia samt hans egna solokarriär med alla möjliga musiker. Att det här projektet på sätt och vis innebar att Mars Volta lades på is på obestämd tid var väldigt trist att få reda på men det blir i min menig alltid bäst när artister gör det de känner för själva. Gruppen har, till skillnad från fallet The Mars Volta, som mål att fungera demokratiskt och låta alla få ta fram sina idéer - en bra lösning om man kan få det att fungera.
     Så hur är det nya projektet då? Första gången hörde jag det här live (läs mer om det "här"). Innan konserten trodde jag att jag skulle få se Omars soloprojekt live och med viss besvikelse läste jag innan att det handlade om ett nytt band. Väl på konserten visade det sig dock vara riktigt bra och jag gillar de nya soundet. Nu när jag lyssnar på själva skivan funkar det nästan lika bra. Nästan. Förr hade jag skyllt bort det här på jämförelse hem-lyssning/live-lyssning. Numera vet jag att det snarare handlar om instängd mono-inspelning och halvdan produktion. Trist så klart men kanske inte så förvånande. Trots detta är ändå själva musiken bra. Att spela den via färgad vinyl gör också att jag kan känna mig lite extra nöjd.
     Musiken har en karaktär av äldre punk och goth i ett modernt sammanhang. Vass och kaxig attityd inlindad i ett mjukt sväv. Stundtals lyser Omars gamla hederliga gitarrflum igenom och då och då tillåts musiken tas på utflykter i den experimentella världen jag är van att finna honom i. Parks är grym på trummorna som vanligt, Casper lägger schyssta synthbasar och Teri är underbar som sångerska. Hon har en kaxig värdighet som inger så härligt mycket respekt. 
      Trots detta är jag inte förälskad. Även om jag gillar skivan och alla olika musikaliska bakgrunder inom projektet kan jag inte sluta känna en viss saknad efter tidigare nämnda experimentella utflykter. Det hade förmodligen räckt med fler instrumentala bitar i verken. Nu trängs låtarna stundtals in i korta och trista låt-koncept. Visserligen är tanken uppenbarligen att jobba mer mot ett pop- eller punkformat och sedan mutera det. Det är inte en dålig ide i sig, men det här projektet hade mått bättre av att få vara lite modigare än det är.

Inga kommentarer: